är en helt annan boktid än bokhetshöstens. Hösten är för mig den kanske sämsta möjliga lästiden: kort, snabb, sluten – böckerna belägrade av banala krav som är helt främmande för det som gör litteratur viktigt. Våren är längre, lugnare, också ljusare öppen – på våren omges böcker och läsning av mera tid, kanske även av […]

Läs mer Bokvårens