Arkiv för april, 2013

vi söker oss fram bland bilar djur
kärror människor ljud sinneslösa
bindeordslösa av sol av dis den
måttlösa saknaden den omättliga
närheten gatunätet folkmängden
trafiken avstånden växer snabbare
än vi rör oss inåt mot dess centrum
rör sig solen som ett rött streck som
skär sår i det bruna dis som täcker
himlen dagarna välter in över oss
våra krafter räcker inte till att ta
emot dem och vi är grus och vi
är stor och ljusstark tacksamhet

Ur som du gör dina cirklar runt detta utanför (2012)

ja

ja ja om jag kände världen
eller om du dvalar nej
du kan inte gömma dig
världen är en dalochbergbaba
jag ja men du kan glömma mig
ja jag kände världen genom den
stickiga kladdiga gårdagen
som inte kunde släppa mig ja
dagarna går har du någonsin
burit mask ja det växer
glasfiber vid min näsrot kan
du gömma mig ja
jag känner världen ja
jag gör det ja jag
gör den sade jag väl

Ur för vad kroppen är värd (2004).

Hummer

”Nerval hade en hushummer. Han höll den kopplad i ett blått band och gjorde promenader med den längsmed Paris’ gator. Nerval ansåg att humrar är ’fridfulla och allvarligt sinnade djur som känner till havets hemligheter och inte skäller’.” – Berlin

ur ”som du gör dina cirklar runt detta utanför” (2012)

vem som flyr är öppet, fönstret står öppet ljusa
gardiner i luftdrag
och molnig

vad händer i den tomhet som uppstår
när något som inte kan ha funnits har försvunnit?

rummet är ljust väggarna taket fönstret öppet

fråga frågorna, ställ föremålen, känn efter

rummet glider bort isär blir en allt mindre
allt blekare fläck i kvällen in mellan molnen

ett utanför uppstår

visarna står stilla: ryggtavlor, skogsbryn, ansiktsuttryck

Angeläget

Det angelägna är alltid det jag redan vet att är, angeläget. Det jag kan omfatta utan att behöva fatta tag i det eller någonting alls, egentligen. Men om jag då inte vill eller ens behöver veta det jag redan vet; inte få saker och ting som redan syns skenbart synliggjorda? Så tvärtom då: det som är främmande, det som avslöjar smular sönder min xenofobi; det som utsätter mig för det jag inte förstår och kanske inte ens vill förstå. Det som egentligen inte alls angår mig, och som därför angår mig mycket mera än det som skulle vara så angeläget.

Ur Förlorat (2010).

Hjärtat

Man åstadkommer aldrig ett verk om det inte har sin början i vissa centrala idéer som griper en om hjärtat. Levinas

Citerat ur Förlorat (2010)

arctium lappa

I Östergötland skola äfwen
Poikar bruka at kasta Borrarne
i wädret när Flädermössen flyga,
för att fånga dem dermed

gunga, gungar i världen den
gungande med ögon som fäster
som kardborrar vid världens
bleka ljus, gungande gungar du
i världens ljusa ljus slungar
du dig ut i världens vassa ljus,
fäster du dig vid världsljusets
sjungande vithet med krokuddiga
ögonglober, med rökfyllda
glaskroppars klarsyn ser du
världen i gungning, sätter
du världen i rörelse, fångar
du dig själv vid världen, äter
du dess frön som simmar fritt
i dina ögons rökiga glaskroppar,
kastar du en flygande blick,
ser du sedan var den fäster
medan världen gungande
blir din ögonblicklighets
snabba spröda lädervingar

Ur för vad kroppen är värd (2004)