a
och världen blev mycket mycket mindre än du tror
och det du ser avlägsnar dig och någon i svart
som inte är svart står vid en grind, öppna
eller stänga, vid sin grind eller vid en sten
ett stycke en bit som täcker marken
eller kanske avlägsnar han sig med ansiktet
bortvänt avlägsnar han sig
i det vita som inte är vitt
utan pålagt som han är tvingad
till som han tvingar sig
till sig närmar han sig gränsen
för det vita som inte kan ligga längre bort
än det enda steg som är steget han kan
eller inte kan ta hans ansikte felvänt
är vänt men vad som är fel
och vad som är vänt
vet han inte stäng fönstret
rätta dig vänd dig mot ljuset
släck ljuset vänd dig bort låt bli
att se uppåt neråt låt bli att se håll
dig till marken som varken
är ovanom eller nedanför
och grindens gnissel
som hänger kvar i
strimmor faller
Ur detta sjunkande (2000).
cirklar runt detta utanför 