Den nygamla regeringen fortsätter glädja mig, dess linjedragningar, dess sammansättning. Ändå är det en glädje med mörk underton: det här kommer inte att hålla och jag är övertygad om att inom en överskådlig framtid kommer det trygga stabila genomdemokratiska Finland att ha en högerradikal statsminister. Vilket Finland aldrig var ens nära att ha på 1930-talet. Om till och med Finland går den vägen så hur skall det då gå för resten av Europa? Europa som har folkmordet i sina gener och där man därför borde veta bättre och där man därför in i det sista med alla medel borde göra sitt allt för att förhindra ett återfall till den sjukdomen.
En högerradikal statsminister
cirklar runt detta utanför 