Till en början

Avsikten är att i den här bloggen bland annat kommentera och citera böcker jag läser. Läsning är grunden för allting. Läsning är också en enorm trygghet. Jag går så långt som att säga att läsning är den enda tröst som är verklig. Vad jag menar med det här hoppas jag kunna förklara under loppet av mina bok- och läskommentarer.

Under en stor del av 2000-talet har jag läst skönlitteratur i samband med olika uppdrag; tävlingsjuryr och stipendienämnder. Under flera år har jag fått nästan varje skönlitterärt verk som getts ut i Finland. Det är inte i längden ett bra sätt att umgås med litteratur, mitt liv och mitt hem har svämmats över av böcker. Framför allt är mängden romaner som ges ut helt fantastisk. Det här har lett till att jag nu tar en paus från romanläsandet: för mycket är för mycket. Så jag väntar på en roman som bestämt och lite uppfordrande skulle leda mig tillbaka till romanen som konstform. Förstå inte fel: jag läser romaner, men bara en bråkdel av vad jag gjorde tidigare.

Poesin har aldrig förlorat sin plats i min bokhylla men romanerna har mycket långt nu ersatts av facklitteratur: Fysik, biologi (speciellt naturhistoria; evolutionsläror), ekonomi, historia (speciellt östra medelhavet), geografi (speciellt Afrika, Indien och Kina), religion (historia), politik, och mycket mer. Därför har jag under de senaste åren lärt mig långt mer än jag lärde mig under alla mina skolor; folkskola till universitet. Men det viktigaste den här läsningen har lärt mig är hur fantastiskt spännande världen är, sedd ur alla tänkbara perspektiv. Världsglädje? Och därmed en återuppväckelse av ungdomskänslan att livet är ett äventyr, ett äventyr vars grund är nyfikenhet.

Hur läser jag? Kaotiskt, tror jag, eller snarare: parallellt. Jag läser drygt 20 böcker samtidigt.  En del av böckerna blir på hälft för alltid, en del läser jag i olika stycken i upp till ett år, andra sträckläser jag. Det är inte alltid de sämsta böckerna som blir på hälft. Nyligen läste jag till exempel igenom en mördande tråkig bok om Londons tunnelbana. En orsak till att jag inte läser ut en bok kan vara att den upprör mig så mycket att det blir direkt fysiskt svårt att närma sig den. Det är inte bra. Just sådana böcker borde jag allra mest läsa.