Den här bilden är en del av de många projekt jag arbetar/inte arbetar med parallelt. Att bli äldre för i alla fall med sig en god sak: ju mer man lär sig – och man lär sig mer ju äldre man blir – desto mer idéer uppstår; hela tid ny mark dit skrivandet kan förflytta sig. Det här projektet kallar jag alltså Fyra systrar, och det är dessa fyra systrar som bilden från 1910-talet föreställer. Den suddiga flickan i förgrunden är moster Lisa, bakom henne i mitten sitter den yngsta systern, moster Brita. Flickan till höger i bakgrunden är moster Kaja, och längs bak till vänster sitter min mormor, Greta. Bilden är tagen av deras pappa Lauri, och de sitter i sin morbrors, Göstas, famn. Lauri var en inte speciellt skicklig amatörforograf, och de flesta av hans ca 200 kvarlämnade familjebilder är otydliga och slarviga och skadade av tiden. Vilket bara gör dem intressantare för mig. Vad jag skulle vilja försöka göra är att utgående från de här bilderna förena bild, poesi, essä och blandprosa. Historisk roman eller släkthistoria eller annat som vill ha romanpersoner: nej, absolut inte.
Ändå något om flickorna på bilden:
Den yngsta systern, moster Brita, flyttade på 1950-talet under tvingande omständigheter till Kanada. Den tvingande omständigheten var hennes man. Fyra söner följde med dem. När jag besökte moster Brita (och morbror Pelle) i den lilla staden Fulford utanför Monteral i slutet av 1980-talet var det precis som att träffa min mormor – som hade avlidit några år tidigare. Det hem och det liv de byggt upp åt sig i Fulford var absolut igekännbara för mig som helsingforsfinlandssvenska.
Moster Lisa (i förgrunden alltså) gifte sig aldrig och fick aldrig barn. Efter att hennes syster Brita flyttade till Kanada började moster Lisa åka för allt längre tider till Kanada hon med. Till slut flyttade också hon till Kanada och bodde där resten av sitt liv. När jag var liten fick vi få låna moster Lisas television medan hon var i Kanada; vi hade ingen egen på 1960-talet. Moster Lisa brukade också vakta oss som barn, och hon var den snällaste människan på hela jorden.
Moster Kaja, längst bak till höger, fick en hjärntumör och dog 17 år gammal.
Att se bilder av den fjärde systern, min mormor, som barn gör mig lätt förvirrad. På många av bilderna liknar hon precis min dotter Matilda – nästan förskräckande mycket. Så jag har också funderat på att göra en axel genom tiden: fyra generationer kvinnor; min mormor, min mor, min syster och min dotter. Min mormor hade diabetes, vilket ledde till att hon blev blind på 1970-talet, 1978 drabbades hon av en svår hjärnblödning men levde till 1984. Under 1970-talet bodde jag i olika perioder sammanlagt två år hos mina morföräldrar.
cirklar runt detta utanför 