Ur en avslutande essä, del II (Passport Somaliland, 2012)

*

Att bara vara tillsammans med dem som är lika är att vara tillsammans med sig själv; den samma, den som är en och samma, den ensamma , tillsammans med sin likhet, sin enslikhet — det är den absoluta ensamheten och den minst verkliga tillvaron.

 *

Tyskland upprivet, söndersplittrat, nedbrutet av det 30-åriga kriget, Tysk kultur, tyskheten, dominerad under 1700-talet av det franska. Tyskland som Europas bakvatten, kulturellt och ekonomiskt. Den tyska romantiken och nationalromantiken som svar på frågan vad det betyder att vara tysk under sådana förhållanden.  Finland  som nation, som stat, som nationalstat är egentligen ett svar på frågan vad det innebär att vara tysk  i slutet av 1700-talet. Ett svar på vad tillsammans betyder, på vad ensam betyder. Glöm inte att svaret på de frågorna också är en kärlekslära, ”Se, ur vår kärlek skall gå opp/Ditt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp”[Observera: kommunismen är ett svar på samma frågor, kommunismen är en kärlekslära.]

 *

”Utan ett eget språk är ett folk ett Unding.” (Herder) Om det är så, om det vore så, och även annars och varje gång: jag är alla gånger hellre en del av en befolkning än tillhörig ett folk (Volksgemeinschaft). Begrepp Herder myntade: Geist des Volkes, Seele des Volkes, Geist der Nation, Genius des Volkes, Nationalcharakter.

 *

Liten snellmanslära: Finland har en nationalfilosof, Johan Vilhelm Snellman (kuriosa: författarens mormors morfars morbror), född 1806. Snellman var Hegellärljunge, men mycket av honom är som taget direkt från Herder. Enligt Snellman blir ett folk ett folk i en historisk process i vilken folkets ande, kultur och bildning utvecklas. Ett och bara ett folk och dess kultur kan vara folk. Och det i sin tur kräver att det finns ett och bara ett språk som grund för folkets bildning. Språket är inte enbart ett redskap för att forma tankar, utan hela folkets tänkande finns inbyggt i dess gemensamma språk. (Det här är kärnan av tysk nationalromantik.) Nionde april är det flaggdag i Finland: det finska språkets dag. Den sjuttonde april 2011 var det flaggdag i Finland: rikdsdagsvalsdag. I det valet fick det radikalhögervänsternynationalistiskpopulistiska partiet sannfinländarna nästan 20% av rösterna, en ökning på cirka 15% från förra valet. Tolfte maj flaggar vi i Finland, då är det finskhetens och Snellmans dag i Finland. Jag tycker inte om dagar fyllda av flaggor; flaggor är medvindsriktade yxblad; eggar riktade mot allt som söker en annan riktning. Jag tycker inte om flaggor och jag tycker inte om våren.

0 Responses to “Ur en avslutande essä, del II (Passport Somaliland, 2012)”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s





Tysktime

Karsten Aase-Nilsen skriver om tysk samfunn, kultur og politikk

Low Life

Peter Mickwitz

Meldingar til massene

Meldt av Merete Røsvik Granlund

%d bloggare gillar detta: