a
Min morfars pappa Julius Holmberg, son till ångbåtskaptenen Mauritz Holmberg, var något av en samlarnatur. Jag har två av hans klippböcker, men det finns tiotals av dem bevarade. Julius fyllde böckerna med tidningsklipp, postkort, frimärken, sedlar och slantar, egenhändigt tagna fotografier av döda människor på Helsingfors gator, ransoneringskuponger från första världskriget, brevväxlingar med personer som han trodde att kunde bevisa att den ryska prinsessan Anastasia levde och mådde väl i Wien, socialistiska pins och gudvetvad.
a
a
Julius Holmberg hade ett färggrant liv som omfattade ett stort antal (korta) karriärer. Bland annat hade han en ädelstensagentur med verksamhet i Ural (därav hans intresse för tsarfamiljen som avrättades i Jekaterineburg där han hade en anställd på plats som påstod att Anastasia hade överlevt), en bokhandel som låg vid Salutorget i Helsingfors (Akademiska bokhandeln konkurrerade ut den), en pressbyrå som han med bitterhet anklagade Amos Anderson för att ha konkurrerat ut, o.s.v.
a
a
På bilden ovan ett exemplar av Åbo Tidningar, arkiveringsvidrigt fastlimmat vid klippbokssidan. Vad kan vi då läsa i tidningen den 3 februari 1821, jo något som klingar bekant: ”Vid samma tid då Engländarne erövrade Java hade Sultanen av Palembang (på ön Sumatra) utan någon gifwen anledning, låtit på det rysligaste sätt mörda alla Europeer och infödde som hörde till Holländska Factoriet.” (Jag vill minnas att lokalborna i det sk Ostindien kallade Holländarna för de rödhåriga djävlarna på grund av deras extrema brutalitet.) Den 7 april samma år är vi i andra änden av världen, men europeerna har varit i farten även där ”I senare tider har man gjort många intressanta upptäckter, hwilka klarligen ådagalägga, det, redan före Columbus, Europeer bebott America, och derstädes slagit ner sina bopålar.”
Andra tidningar limmade in i eller på annat sätt bifogade till klippboken är Finlands Allmänna Tidning (1849), Wiborg. Tidning för Litteratur, Handel och Ekonomi (ordningen!) (1855) och Helsingfors Tidningar (1859). I något skede också fanns också första numret av Hufvudstadsbladet instucket i klippboken, men det tycks ha försvunnit.
Till slut en påminnelse om vad hat – ett ord som många använder lättvindigt – konkret är, gatubilder från inbördeskrigets Helsingfors 1918:
a
a
cirklar runt detta utanför 