Borges 1943

Wilde attributes this joke to Carlyle: a biography of Michelangelo that would make no mention of the works of Michelangelo. So complex is reality, and so fragmentary and simplified is history, that an omniscient observer could write an indefinite, almost infinite, number of biographies of a man, each emphazising different facts; we would have to […]

Läs mer Borges 1943

Ett skrik

I den förstämning som finns i dessa otillfredställande utbyten, där det finns en glasartad vägg som skiljer oss läsare från denne författare, har jag denna övertygelse: mänskligheten utgörs inte av enstaka varelser utan av kommunikationen mellan dem. Vi är aldrig givna, ens för oss själva, annat än i ett nät av kommunikationer med andra: vi […]

Läs mer Ett skrik

Vem?

O thou whose face hath felt the Winter’s wind, Whose eye has seen the snow-clouds hung in mist, And the black elm tops ‘mong the freezing stars, To thee the spring will be a harvest-time. O thou, whose only book has been the light Of supreme darkness which thou feddest on Night after night when […]

Läs mer Vem?

Närhet och kommunikation

”Separation in Proximity The context of the Levinasian éthique is not intersubjectivity. This context is communication. The possibility of intersubjetive communication and, on a more general level, of signification, meaning and manifestation, is separation in the economy of proximity. These possibilities have in common the requirement that the real be defined as an element which […]

Läs mer Närhet och kommunikation

Kant och skratt

  Voltaire säger att himlen gett oss två ting som motvikt till livets många vedermödor: hopp och sömn. Han kunde också ha tillagt skratt, om bara sätten att få förnuftiga människor att skratta inte vore så få, och om slagfärdigheten eller den excentriska originaliteten som det kräver inte vore lika ovanlig som det är vanligt […]

Läs mer Kant och skratt

Den tionde identiteten

  Ty invånaren i ett land har åtminstone nio olika identiteter, en yrkes-, en national-, en stats-, en klass-, en geografisk, en köns-, en medveten, en omedveten, och kanske också en privat identitet. Han förenar dem samtliga inom sig, men de löser upp honom, och egentligen är han ingenting annat än en liten, av alla […]

Läs mer Den tionde identiteten

Vilken roman

börjar så här: ”Var och en som på allvar intresserar sig för människans historia och för hur hon, denna hemlighetsfullt sammansatta varelse, beter sig under tidsåldrarnas växlande betingelser, har väl åtminstone flyktigt dröjt vid den heliga Teresas liv, och med ömhet smålett vid tanken på den lilla flickan, som en morgon gick ut hand i […]

Läs mer Vilken roman